Nu sätter jag punkt...

... för mitt gamla förhållande. Jag gör det genom att skriva några rader här om vad det är som gnager mig, mest för min egen skull så att jag kan parkera det hela.

Jag är arg och besviken på I för att hon lät vårt förhållande och vår familj självdö, för att hon aldrig pratade med mig om någonting som var viktigt, för att hon var orsaken till att mitt förhållande med S tog slut och att hon lämnade mig med två barn jag egentligen inte ville ha.

Jag är besviken och arg på mig själv för att jag lät mitt förhållande med S gå i sank på grund av jobbet och I, att jag lät mig luras in i ett dysfunktionellt förhållande från första början, för att jag inte lyssnade på min inre kompass och lämnade I redan den första månaden. Jag är arg på mig själv för att jag inte var stark nog att låta henne gå första gången, för attj ag så envist höll fast vid någonting som var så ruttet.

Jag avskyr hennes förmåga att få mig att känna mig mindervärdig och liten, jag anskyr mig själv för att jag inte klarar av att hantera det och jag avskyr att jag fortfarande låter henne påverka mig negativt.

Nu ska jag lägga allt det här bakom mig och bygga nytt, på en grund som är stabil och välgjuten, nytt med bättre innehåll och andra förutsättningar. Det är jag värd...